Såtider

Ballonglek i växthuset

Det slår aldrig fel. Då vi börjar med våra sådder – då blir det vinter på riktigt. I slutet på februari snöade det ymnigt och vi har haft användning för vår Valtra-traktor. Den införskaffades i tiderna just med tanke på snöarbeten. Åren efter att den skaffades kom det mycket lite snö, men nu. Nu är vi glada att vi har denna traktor till hjälp att ploga bort snö från gården. Med hjälp av den tar vi också bort snö längsmed växthusen och transporterar alltmöjligt stort och otympligt. Ett hjälpmedel som underlättar livet på landet.


Inne i växthuslidret har vi i år ett nytt sken. Inför denna odlingssäsong har vi investerat i nya växtlampor. De är mer energisnåla än våra tidigare lampor och är runda i stället för avlånga som vi haft tidigare. Under hösten lät vi också installera en luftvärmepump i växthuslidret som nu förser utrymmet med värme. Med andra ord är det en del nytt nu då vi inleder våra såtider.  Än så länge verkar allt fungera, men det är alltid lite spännande då man gör ändringar i sina tidigare system och rutiner.

Såutrymmet i början på mars 2023

Vi sår alla våra tomater själva från frö. Utöver det sår vi också sommarblommor, kryddor och andra grönsaker. En del sommarblommor och kryddor beställer vi också som pluggplantor eller halvfärdiga. Det är svårt att hinna (eller ha plats) för att så allt som vi vill ha i vårt utbud. Men just tomaterna till exempel skulle vara svåra för oss att beställa som färdiga då vi vill ha så många olika sorter. 40 olika sorters tomater sår vi under den här säsongen. Då är det lättast att så själv. Frön köper vi huvudsakligen från Olssons Frö, ett företag i Sverige. Andra firmor vi använder oss av är Siemenliike Sirén, Helle, Bingenheimer saatgut, och Semenco. Vi har också beställt frön via Jelitto – de har ett bra utbud av perenner. 

HUR GÅR DET TILL NÄR VI SÅR?

Det är pilligt att så. De flesta frön är små och man måste vara försiktig så att man inte råddar till det. Vi inleder alltid med att göra upp en såplan där vi listar upp vad som ska sås, hur mycket och hurdan låda/ask som behövs. Som sålåda lämpar sig egentligen vad som helst. Vi sparar på olika förpackningsaskar. Viktigt är att komma ihåg att göra hål i bottnet på asken så att överlopps vatten kan rinna ut.

Tomater, chili och andra lite större frön räknar vi och placerar ut i sålådan med passligt avstånd mellan fröna. Mindre frön, som till exempel pensé och sallat, bredsår vi. Att bredså betyder att man strösslar ut fröna. Speciellt när man ständigt har lite ont om utrymme (som vi alltid har) vinner man på att bredså. Det tar lite mindre utrymme och beroende på växt och hur tätt man lagt fröna kan man ha sådden rätt så länge i sålådan innan man behöver skola eller kruka. Gurka och bönor är sådant som vi sår direkt i pluggbrätte. De gror rätt så snabbt och behöver inte stå så länge i sina pluggar innan det är dags för plantering eller krukning.

Sedan är det bara att vänta och ha tålamod. Vissa frön gror snabbt, andra tar lång tid på sig innan dom visar livstecken. Det gäller att försöka ha rätt yttre förhållanden medan man väntar – lagom fuktigt, ljust och varmt. Som tur finns det mycket information på nätet nuförtiden där man kan kolla upp hur olika frön och växter vill ha det. Jag brukar ringa min mamma då jag känner mig osäker. Men med varje år som går känns det lättare. Man lär sig med tiden.

– Corno Giallo, gul spetspaprika –

Varje sådd får en egen lapp. På lappen skriver vi vad som finns i sålådan, namnet på sorten och årtal på fröet. Lappen kan vara klippt från en smörask eller annan plastförpackning. Det finns också märkningslappar som man kan köpa och återanvända. I såplanen skriver vi upp mer information (datum för sådd mm). Med tiden kan man bli lite lat med att använda lappar och dokumentera. Speciellt på sommaren då man har skyndsamt händer det lätt att man slarvar. Men det lönar sig att skriva. Det är inte lätt att komma ihåg allt vad man sått. Och fast man själv har koll i huvudet finns det en risk att andra som jobbar med dig inte vet vad du har i dina lådor. Dessutom är det trevligt att ha lite underlag då man under vintern planerar inför nästa odlingssäsong. Vad sådde jag när och hur gick det?

– Övervintrade palettblad, frösådda hösten 2022 –

Idag är det Johns födelsedag och traditionsenligt har vi spenderat dagen med att så de sista tomaterna. Den första satsen penséer är skolade. Chili, paprika och purjo har grott, medan persilja, selleri och petunia är sådda. Nu gäller det att följa med läget, planera in flera sådder, skolningar och krukning. Och hoppas på många soliga dagar. Då är det som bäst att hänga i växthuset och förbereda inför sommaren.

Lycka till med vårens sådder!
//Runa-Linn


Odlingsplanering och Market Gardening

Hösten 2021 påbörjade jag nya studier. Denna gång en fördjupningskurs i Market Gardening som arrangeras av Novia öppna YH. Kursen pågår fram till mars och som deltagare finns flera som liksom jag gått kursen i permakultur och regenerativt jordbruk 2019-2021. Som utvecklingsarbete ska vi göra våra egna odlingsplaner.

Odlingsplanering gör vi på Tallbacka inför varje säsong. Redan under sommaren noterar man i huvudet eller på någon papperslapp ifall det är något man måste/borde/vill ändra på tills nästa säsong. På hösten brukar vi sedan sätta oss ner tillsammans och utvärdera säsongen mer ordentligt. Ofta i samband med att vi smakar på och bedömer årets nya tomatsorter. Under denna palaver ser vi på verksamheten som helhet och reflekterar kring många olika aspekter som har med gården att göra – byggprojekt, klimat, väder och vind, energifrågor, arbetskraft (eller brist på den), tidsanvändning, odlade grödor, olika sorter och dess egenskaper, bevattning, gödsling mm.

Vad lyckades bra under säsongen, vad gick mindre bra och var det något som blev riktigt urdåligt?

– Vi utvärderar alla här lite på olika sätt. En av oss skriver väldigt kort och koncist med franska streck. En annan använder långa meningar med mängder av beskrivande ord och fraser. Medan en av oss lämnar en mer visuell utvärdering (John Silanders utvärderingsblankett hösten 2021). –

Det är många som undrar vad vi gör under vintern, när vi inte odlar?

Vi gör en mångfald av grejer! Städar växthus, lider och förråd, går igenom fröskåpet, bläddrar i frökataloger och gör beställningar, pappersjobb, bygg- och reparationsarbeten, inköp och planering… Egentligen allt det där som vi inte hunnit göra under odlingssäsongen. Och det är svårt att förklara hur en typisk dag ser ut, eftersom alla dagar är olika. Hur dagen/veckan/månaden utformas beror på många faktorer som inte alltid går att förutspå.

Men det viktigaste är kanske att vi tar en liten andningspaus på vintern. Saktar ner för att samla krafter inför nästa högsäsong. I år inleddes lågsäsongen (semestern) med magsjuka och avslutades med 10 dagars coronakarantän. Så kan det också gå. Här nedan har jag skissat upp en lite förenklad bild över hur vårt år ser ut, på ett ungefär, i stora drag:

Jag är också en visuell typ och jobbar gärna med papper och penna..

Vår odlingssäsong är officiellt lite på 7 månader, men om hösten är fin försöker vi förlänga säsongen så gott det går och om ivern slår till kan vi börja något tidigare på våren. År 2020 åt jag den sista  ”färska” Tallbacka tomaten (dvs eftermognade tomaten) på julafton, 24.12. I år har vi ännu kvar två stycken från säsongen 2021.

6.1.2022. Det går på inget sätt att jämföra eftermognade tomater med solmogna sommartomater. Men samtidigt finns det en charm i att äta allt som man odlat själv.

Jag har inte kommit över någon riktigt bra översättning på begreppet Market Gardening. På vissa ställen översätts det med ordet handelsträdgård. Men då jag tänker på en handelsträdgård tänker jag mer på en gård med enbart plantförsäljning, vilket inte motsvarar det som sker på en Market Garden.

Biointensiv odling är en annan beskrivning som också förekommer, som enligt mej beskriver fenomenet lite bättre. Det handlar alltså om att odla en stor diversitet av grödor effektivt och småskaligt med jordhälsan i fokus. Man eftersträvar god planthälsa, en intensiv produktion och en välmående jord. Minimering av jordbearbetning och en god jordstruktur är centralt och försäljningen sker direkt till slutkunder. På jordbruksverket kan den som är intresserad läsa mer ingående om vad det handlar om. Även Landsbygdens Folk har skrivit en artikel om odlingsmodellen.

Mitt mål med studierna denna vinter är att de ska leda till den mest ingående, utförliga, strukturerade och begrundade odlingsplanering som jag någonsin har gjort. Det är absolut inte ett omöjligt mål att uppnå då min odlingskarriär fortfarande är ung och planeringen tidigare till viss del varit rätt så ostrukturerad. Vi inleder vår sjätte odlingssäsong som huvudsakliga odlare på gården detta år. Och det är spännande tider vi lever i.

Samtidigt ser jag framemot att lära känna de andra på kursen och få ta del av deras odlingar och tankar. Här nedan kommer ett gäng bilder från gården. Det har varit en del snö att handskas med den senaste tiden, hönorna har inte helt förstått att det är vinter och lågsäsong utan värper ännu flitigt. Nyligen införskaffades också en ny paketbil. Den passar väl in i det rådande snöiga landskapet.

Med önskan om en fortsatt fin (och frisk!) vintertid,
Runa-Linn


Säsongen 2021

Tiden går så fort när man har roligt. Denna sommar och högsäsong har verkligen flugit förbi och det är dags att blicka tillbaka. Mycket har vi gjort trots att en del blivit ogjort. Optimisten i mig trodde bland annat att jag skulle hinna sitta ner och reflektera regelbundet under sommaren. Verkligheten blev en annan med få sporadiska stunder av utvärdering och eftertanke. Men nu har vi ju just en lång vinter framför oss och tid för tankepaus.

Det har varit en absolut strålande sommar, bokstavligen. Solen har lyst mycket och med hjälp av solpanelerna som installerades förra hösten har vi kunnat ta tillvara en hel del solenergi. Vi har varit nöjda med systemet och sparat på våra elräkningar. Också våra solfångare har fungerat utmärkt och vi har inte behövt elda för att värma upp huset eller få varmt bruksvatten.

– Solpanelerna och gården från fågel-/drönarperspektiv våren 2021 –

Det har varit tungt att förse alla våra grödor med vatten under den långa varma perioden. Som tur har vi ett automatiskt bevattningssystem/droppbevattning som har fungerat bra för tomaterna. Ute på friland har vi vattenspridare som har underlättat vår vardag. Tomaterna gav en stor skörd i juli men en lite mindre höstskörd, vilket var väntat med tanke på väderomständigheterna. Åtgången har varit bra och vi är otroligt tacksamma för alla våra härliga kunder! Det är sann och äkta glädje att se vår trädgård och våra produkter bli taggade på instagram eller nämnda på facebook. Likaså är det alltid lika roligt att träffa kunder vid vår självbetjäningsvagn som verkligen uppskattar det vi gör. Tack!

Varje säsong är olik den andra och varje år försöker vi testa på något nytt. På våren odlade jag min fösta knölfänkål och jag är mycket nöjd över resultatet. Physalisen, Ananaskörsbären, har också vuxit kraftigt och varit en trevlig växt att bekanta sig med. Andra grödor som jag är speciellt glad över i år är alla våra chilin och auberginen som frodats i det varma växthusklimatet. På borden i ett av växthusen har olika färgers snackpaprikor funnits. Också paprikan har tyckt om värmen och solen. Vi har haft lite med fjärilslarv- och bladlusangrepp vilket har varit skönt. De förebyggande insatserna av biologisk och mekanisk skadedjursbekämpning har varit lyckade.

Och visst är jag nöjd med tomaterna.

Det som har lyckats mindre bra under säsongen är odlingen på friland. Eftersom det har funnits behov av extra mycket bevattning ser man tydligt tecken på näringsbrist i grönsakslandet. Speciellt där vattenspridarna har vattnat mest. Vi borde alltså med facit i hand grundgödslat bättre och gödslat bättre under säsongen. Som vanligt har vi under högsommaren inte hunnit med ogräsbekämpningen på friland. Det jobbigaste ogräset vi tampas med är hönshirs och det växer upp precis överallt. För tillfället försöker vi fundera på olika ogrässtrategier och hur vi kunde lyckas bättre med att hantera hönshirsen i odlingen.

Vi har heller inte hunnit ägna oss åt så mycket täckodling som jag skulle ha velat. Men den del av landet där vi har täckodlat är den del som hållit mest näring och vatten och gett den bästa skörden.

Inför nästa säsong

Som sagt har tiden gått väldigt fort och jag kan knappt fatta att vi är i slutet av september redan. Vi har ju så mycket kvar att göra tänker jag. Plasten ska bytas på ett av växthusen. Detta kommer göras med talkokrafter i oktober. Samtidigt som plasten byts går vi över till ett nytt system där dubbelplasten åtskiljs med hjälp av en fläkt i stället för band som vi har haft tidigare.

Vi har köpt nya (begagnade) bord till första växthuset. De kommer vi att placera in och göra i ordning efter att vi städat ut växthusen. Blir lite funderas över hurdant system vi vill ha till borden. Ett tidskrävande arbetsmoment denna sommar har varit bevattningen av bland annat borden. Om vi kunde få dem mer lättskötta skulle vi kunna frigöra en hel del tid.

Till sist en hönsuppdatering!

Den gråa i mitten, “Sir Chicken”, är en fluffig favorit.

På våren kläcktes, som jag beskrivit i ett tidigare inlägg, en ny skara höns till vår lilla flock. De har fått utvecklas och ströva runt här hos oss under säsongen. Vi försökte hålla dem inom ett instängslat område i början men gav ganska snabbt upp då de lärde sig hoppa/flyga eller bara vandra ut genom diverse hål i stängslet.

Visst är det mysigt att bli påtittad av ett gäng hönor och tuppar vid frukostbordet…

I augusti/september började våra ”nya” hönor äntligen lägga ägg. Äggen är fortfarande små och kommer i olika färger eftersom vi har en väldigt brokig skara hönsindivider.

I september tog vi också bort 6st tuppar från vårt hönseri för att jämna ut flocken. Vi bevarade två ungtuppar. Det betyder att vi nu har tre tuppar som delar på 16 hönor. Vi får se om de klarar av att samsas. Blir det bråk måste vi kanske ta bort någon till tupp. De sex som vi slaktade for i frysen och kommer bli mättande tupprätter i vinter.

Avslutningsvis två till favoritfoton/minnen från säsongen:

“Ett mullbärsträd i morgonsolen”
“En odlares fötter”.

Hösthälsningar från Tallbacka Trädgård,
Runa-Linn


Det ljusnar – sådder, skolningar och annat lärorikt

Ett tydligt tecken på att våren nalkas är att barnen vaknar före väckarklockan på morgonen. Man kan höra en skiftning av ljudbilden i naturen kring gården. Mer mångfacetterat fågelkvitter och ett härligt smattrande, droppande och ibland forsande vattenflöde.  

På gården är vårsådderna på gångs. I år började vi så extra tidigt. Några soliga dagar i februari väckte odlingsivern. I badrummet byggdes en hylla för såaskar och den 11.2 sattes de första fröna. Jag sa till min man att jag ska ”bara så lite penséer”… Det blev nog en hel del annat än penséer; bland annat olika sorters chili, purjo och en blandning kaktus. Kaktusfröna hittades i fröskåpet, i en låda som innehöll en samling udda gamla frön. Tyvärr har fröna dock inte visat några livstecken ännu. Vilket kanske var helt väntat. Påsarna var daterade 2007 och 2009, så väldigt gamla frön. Optimistisk som man är ville jag iallafall ge dem en chans.

Sedan var det dags för paprika, tomat, persilja och aubergine. Vi använder vårt växthuslider till såutrymme på våren. Vi isolerar utrymmet lite extra med bubbelplast och hänger upp växtlampor i taket. Värmeelement och en värmefläkt ger extra värme vid behov. Målet är att använda utrymmet maximalt. När vi lägger energi på att värma upp ett utrymme är det bäst att försöka utnyttja det och fylla det så bra som möjligt. Samtidigt måste man tänka framåt och planera så att man har utrymme i växthuset vid ett senare tillfälle för skolning av plantorna och krukning. Av erfarenhet vet jag att vi alltid har utrymmesbrist på våren i våra växthus men vi har blivit rätt så bra på att pussla in allt vi vill ha och det brukar lösa sig på något vänster. Vissa plantor kan man ganska tidigt lägga utanför växthuset eller på en kallare plats när dagarna blivit varmare och risken för frost är över. Att pussla är roligt.

När tomaterna blivit så stora att det är dags för dem att krukas värmer vi upp en del av växthuset. Vi har en mellanvägg som fälls ner och bord där krukorna får stå tills utplanteringen. Det är här vi befinner oss nu. Väntan på att plantorna vuxit till sig i sina krukor så att de ska få placeras i de permanenta jordbäddarna i växthusen. Genast då tomatplantorna lämnat borden fylls bordsytorna med olika sommarblommor istället.

Krukning, placering och organisering. Vårpusslet i växthuset.

Det finns mycket att göra på gården när våren kommer. Olika underhållsarbeten, reparationer, nya införskaffningar, planering, olika webinarier, föreläsningar och föreningsliv. Allt går inte som på Strömsö och listan med ”gör om, gör rätt” situationer har redan blivit ganska lång. Detta är definitivt en bransch där man lär sig mycket genom att göra. Tur så har vi ett stort nätverk av kunniga och hjälpsamma människor runt omkring oss som gärna hjälper till om det behövs. Tacksamheten är stor för all hjälp vi redan har fått under denna säsong! Och man behöver inte känna sig ensam trots att frustrationen är stor när det ibland (läs: ofta) strular till sig.

Bland annat vedklyven har strulat i år. Men tackvare en lokal superfixare fick vi den snabbt i skick igen och kunde fortsätta med vedarbetet.

Önskar alla en lärorik och ljus fortsättning på den stundande våren,
Runa-Linn på Tallbacka Trädgård


Utvärdering av sommarens projekt

Av alla odlingssäsonger som jag har varit delaktig i känns det som att just den här sommaren har gått förbi extra fort. Samtidigt är det skönt att välkomna hösten och jag ser mycket framemot vintern och lite lugnare tider. Och när jag tänker tillbaka på våren och sommaren som gått har vi nog fått mycket gjort. Här nedan kommer nu ett litet plock från projekten som vi har hållit på med under sommaren, hur läget ser ut nu och vad jag tänker om framtiden:

HÖNSEN
På våren skaffade vi våra första höns. Det har gått sisådär med hönsprojektet. Inte lysande precis. Under sommaren fick vi fyra kycklingar varav tre (antagligen) blev uppätna av räven. Vårt hönshus är det inget fel på, det är tätt och otillgängligt för rävar och andra vilda djur. Men våra kycklingar var av en nyfiken sort och vi lät dem tyvärr vandra lite för fritt och sent ute under de varma sommarnätterna. De var också så små att de slapp igenom det stormaskiga stängsel som annars håller hönorna och tuppen på ett visst område. Utan tupp eller mammahöna nära som kunde försvara dem var de ett lätt byte. Efter den här incidenten har vi varit mer noga med att kolla till hönsen och låsa in dem till natten.
Kort efter detta hittade vi också mammahönan Hilton död i hönshuset. Hon dog antagligen av äggstockning. Kort efter detta började vår vita höna Snöflinga att ruva. Vi valde att bara låta henne ha ett ägg att ruva klart. Den 17 augusti fick hon så sin ena lilla kyckling.

Snöflinga och ”nya kycklingen”
”The Chosen One” kallar min man den kycklingen som överlevde räven. En blivande tupp i hönshuset.

Till nästa vår funderar vi på att skaffa lite fler hönor. Främst i syfte att få ägg till försäljning.

TÄCKODLING OCH SAMPLANTERING
I år har vi testat hur vi kunde använda oss av täckodling på vår gård. En bekant odlare i trakten hämtade ett lass med vallklipp (en blandning olika gräs) som vi använde främst till täckmaterial kring en liten vitlöksodling och under alla bärbuskar och fruktträd. Resultatet var mycket bra och vi kommer definitivt att använda oss av mer täckodling i framtiden. Men att täcka allt i vår odling med växtmaterial är inte vettigt eller möjligt. I växthusen täcker vi gångarna med vävmattor och på frilandet använder vi oss också av nedbrytbart svart plast. En kul och mycket enkel grej som vi testade på i år var att istället för att samla allt växtmaterial som kommer från tomatplantorna (tjuvar och blad från bladningen) i en stor komposthög så använde vi det som täckmaterial i ett par av gångarna i trädgårdslandet. Det håller ogräset borta och vi behövde inte gå med jordfräsen där som vi annars brukar.

I tomatraden där vi på våren odlade sallad har vi nu planterat bönor. Det gäller att få ut stor skörd från liten yta.

ATT LAGRA ENERGI – SOLEN
Ett av de mest lyckade projekten under sommaren var nog ändå de solfångare som vi lät installera på pannrummets tak under våren. Vi har ett vattenburet värmesystem i bostadshuset, vilket betyder att vi är tvungna att elda ved för att få tillgång till varmvatten och värme. Men denna sommar har vi haft tillgång till varmvatten utan att elda tackvare solfångarna. Speciellt Eskil 1,5 år har varit nöjd då det alltid har funnits varmt vatten att skölja rumpan med. Att inte behöva elda för att få tillgång till (varmt) duschvatten under sommaren minskar också mängden ved vi är tvungna att såga. Vi har alltså sparat en hel del tid vilket känns mycket bra.

Nu fortsätter jobben på gården som vanligt. Tills den sista oktober har vi växthusen igång så under två månader har vi ännu skörd och försäljning därifrån. Övriga höstsysslor är att ta tillvara och förvara skörd till eget bruk. Lite äpplen är mustade och vitlöken skördad. Men ännu finns det mycket kvar att ta tillvara så att vi kan njuta av grödorna så länge som möjligt. Tills nästa odlingssäsong. 

Önskar alla en fin fortsättning på hösten!
Hälsningar från Tallbacka Trädgård i Bromarv
//Runa-Linn


Småskaligt men storslaget – om utbudet på Tallbacka Trädgård

Iår odlar vi kring 37 olika tomatsorter i våra växthus. Allt från den lilla gula och röda vinbärstomaten till de maffiga bifftomaterna Cour Di Bue hittar du här. Och där emellan finns det vanliga och mer ovanliga körsbärstomater, plommontomater, runda och avlånga tomater. Det finns tomater i många färger och former. Många av sorterna har vi odlat redan i många år. Till exempel Favorita, Maranello, Portento, Caprese och Santorange hör till sorter vi tycker mycket om. Men sen finns det alltid rum att testa något nytt. I år har vi bland annat testat Snack röd och Snack orange. De har båda fått tummen upp och kommer troligen ingå i sortimentet också nästa år.

Direktförsäljningsbordet – en samlingspunkt i skogen med lokalproducerade varor. 

I juli månad kulminerar utbudet av grönsaker hos oss. Denna månad har vi skördat och sålt slanggurka, frilandsgurka, snackgurka, paprika, chili, aubergine, squash, vindruvor, dill, persilja, basilika, rosmarin, sallat och lök. Ja och tomaten då förstås. Tomater utgör huvudgrödan medan det övriga är bra komplement i vår direktförsäljning.

Tanken är att ha ett så mångsidigt utbud som möjligt. Men tiden och orken räcker inte till för att odla, sköta och skörda allt som man skulle vilja. Därför samarbetar vi med andra lokala odlare – till vår direktförsäljningspunkt hämtar andra lokala producenter potatis, morot, rödbetor, jordgubbar, blåbär, hallon, bröd och saft. Att bygga nätverk är en viktig princip inom permakultur.

Vi har en verksamhet som fungerar och som vi kan livnära oss på idag. Men den är i ständig förändring och utveckling. Små steg, förhoppningsvis i rätt riktning. Då min mamma och pappa köpte gården 1986 fanns det inga växthus. En odlingsrådgivare som var på besök gav ett utlåtande om marken som löd ”olämplig för odling”. Jorden var alltför sandig. På något vänster lyckades mina föräldrar iallafall odla inte mindre än 400.000 eternellplantor på åkrarna några somrar efter detta. Som mest hade de 20 säsongsarbetare och Finlands största eternellodling med självplock. Jag minns den lilla mjuka kattfotblomman som växte flera år på en liten del av en åker. Det var ett ljuvligt ställe att växa upp på.

Ett flygfoto på gården från 1960-talet

Genom att ta del av gårdens förflutna får jag en bättre förståelse för platsen som jag nu har kommit att förvalta. Hur kan jag sköta om denna mark så att också den som kommer efter mig kan ha nytta och glädje av den? Vad vill jag lämna efter mig? En av våra uppgifter under studierna har varit att skriva ner vårt holistiska sammanhang. Tanken är att fundera kring vad som är viktigt just för oss, vad är syftet med vår verksamhet? Vad är livskvalitet för oss? Vad vill vi göra? Hurdan framtid vill vi skapa och vilka är våra resurser? Nyttig övning som det lönar sig att gå tillbaka till med jämna mellanrum.

Gården från en annan vinkel 2011

Julihälsningar från Tallbacka Trädgård i Bromarv
//Runa-Linn


Månaden maj – en ruvande höna och växande tomater

Vårens arbetsrum för oss på Tallbacka!

Så var maj nästan förbi. Studierna och odlingen fortsätter framåt i snabb takt. Sommaren kom tidigt till Bromarv i år. Vi har märkt av en tidigare försäljning denna vår. Det har funnits mer folk i knutarna och intresset för plantor och mjöd har varit stor. Tyvärr har vädret inte hängt med i samma sommarstämning. Här har varit onödigt kallt. Som tur har dagarna iallafall varit soliga så att temperaturen i växthusen har varit ok på dagarna. Det finns ingen bättre känsla än att stiga in från en kall bitande vårblåst till ett passligt varmt, skyddande och prunkande växthus. I en sådan miljö jobbar man gärna.

I Hönseri Ett (det vi kallar vårt hönshus. Du kan läsa mer om det i mitt första blogginlägg) har vi nu en ruvande höna. Det var Hilton, en av våra större hönor av kochin-typ, som i början av maj började visa tendenser på att vara liggsjuk. Vi tog tillfället i akt och märkte åtta ägg som hon nu har ruvat på från och till sedan dess. Vi hoppas på det bästa och måste småningom börja förbereda oss för eventuella kycklingar. Att bli med kycklingar såhär snabbt efter att vi blivit med höns hade vi inte riktigt räknat med. Men livet blir inte alltid som man har tänkt sig. Vi anpassar oss och välkomnar den nya vändningen med öppna armar.

Den ruvande Hilton i sitt rede

Att få hönorna att sova på sittpinnarna i hönshuset har vi ännu inte lyckats med, trots ny utformning, placering och höjd på pinnarna. Jag har börjat fundera om det är för ljust i hönshuset då vi har ett fönster ganska högt uppe på väggen mot söder. Bara tuppen Heimo skulle bestämma sig för att använda sittpinnarna så skulle nog alla hönor snällt följa efter. Han har nämligen stenkoll på sina hönor. Och han försvarar dem med näbb och sporrar. Mig har han pickat på nu en gång ordentligt. Tydligen kände han sig hotad av min närvaro.

Tomaterna har vuxit fint i växthusen. En av våra sorter, Sunpeach, i en rad slokade lite sorgset vid ett skede. Vi tänkte då att vi kanske hade gett för mycket vatten. Eftersom vi inte har fräst jorden som vi vanliga år brukar göra innan vi planterar kan det vara att marken nu håller mer vatten kvar än vi är vana vid. En extra koll på bevattningen behövs alltså. Annars kan jag här passa på att tipsa om att det här med observation är viktigt. Och dokumentation: det går snabbt att ta några foton med telefonen som sedan minns av sig själv vilken tid på året och dygnet fotot är taget. Bra material att ha om man vill minnas hur det varit tidigare. På våren hinner man ännu observera en hel del men när jobben hopar sig under sommaren finns det risk för att man inte lägger lika mycket tid på att gå runt och inspektera i sin odling. Men det kan vara bra att ändå försöka skapa en någotlunda regelbunden och hältäckande rutin där man snabbt kollar igenom läget. Det är lättare att hantera problem medan de är små.

En ledsen Sunpeach, rosa körsbär. Nu mår den dock redan bättre. Tomater är ena tåliga saker ska ni veta! 

Vi har en väldigt intensiv odling i våra växthus. Många som besöker oss märker till exempel att vi odlar våra tomater mycket tätare i raderna än vad som rekommenderas i böcker eller på fröpåsar. För oss har det visat sig att det är ett fungerande system. Vi ser till att tjuva och blada plantorna regelbundet och ganska mycket så att luften slipper till att cirkulera bra mellan plantorna. Denna vår har det varit extra intensivt i några av tomatraderna då vi testat att plantera sallad och lök tillsammans med tomaterna. Salladen är redan skördad och löken har vi börjat sälja nu som vårlök i knippen.

Det var allt för denna gången!

Hälsningar från mjödbryggarens dotter,
Runa-Linn på Tallbacka Trädgård i natursköna Bromarv


Att bli kompis med en höna och bry sig om daggmaskar – våren på Tallbacka Trädgård

Det finns någonting magiskt med våren. Energin från solen väcker inte bara frön och småkryp till liv utan får också mej att stiga upp tidigare på morgonen och känna livslust. Denna vår satsar jag en del av min energi på att lära känna ett gäng hönor och en tupp som vi nyligen har adopterat. De flyttade in hos oss i slutet på mars, så vår bekantskap med varandra är ganska ny. Ett dilemma som vi upptäckte ganska snabbt efter att de kom var att de inte alls verkar tycka om sittpinnarna som vi har installerat i hönshuset. De sover hellre rakt innanför dörren, i ett hörn intill en gammal bastuskorsten. Det blir att inreda på nytt och se över sittpinnarnas utformning. Antagligen är de obekväma. Eller på fel plats. Eller både och.

Tuppen Heimo med sina hönor
Sittpinnarna som inte duger…

Jag har alltid haft respekt för djur. Jag var aldrig den där modiga ungen som ville klappa den stora lurviga hunden när jag var liten. Jag höll mej gärna i bakgrunden på säkert avstånd och observerade. Den egenskapen lever kvar. Men jag har börjat inse hur stor nytta man kan ha av djur i samspel med odling. Hönor på gården kändes som ett steg i rätt riktning. Vi har börjat smått med bara sex hönor och en tupp, mest för självförsörjning, markberedning och gödsel. Men när vi har blivit kompis med dessa kan jag bra tänka mej att öka på antalet och sälja lite ägg direkt till våra kunder. Det finns en stor lokal efterfrågan på ägg som inte kommer från konventionella storskaliga äggproducenter.

Ett annat mål som vi har på vår gård är att bli mer medvetna om olika regenerativa odlingsmetoder och hur vi kan använda dem för att bygga upp och bibehålla en bördig och frisk jord att odla i här hos oss. Att störa jorden så lite som möjligt (No-Till) och att hålla marken täckt så mycket som möjligt, helst med levande rötter i jorden, hör till de regenerativa principer som vi denna sommar funderar mer ingående på. I växthusen har vi permanenta jordbäddar som vi har odlat i många år. Som jordförbättrare har vi under de senaste åren tillfört hästgödsel i början på säsongen. För att få en luftig och lättplanterad jordbädd har vi sedan kört med jordfräsen för att luckra upp det hela.
Denna säsong testade vi att endast luckra upp tomatbäddarna i det ena av våra växthus med grep istället för jordfräsen. Det gick inte att plantera lika snabbt i de här bäddarna som vanligt, men jag tror daggmaskarna tackar. Innan vi luckrade med grepen och planterade tog vi ett spadtag jord från en av bäddarna för att kolla hur det såg ut där. I den lilla gropen hittade vi inte färre än 12 stycken till synes välmående daggmaskar. “Mums filibubbus” skulle hönsen ha kacklat om de sett det. 

Ifjol testade vi också på att samplantera brytbönor i tomatraderna, efter att tomatplantorna etablerat sig ordentligt. Bönorna växte bra och vi hade bönor till försäljning ännu i oktober. I år funderar vi på vad annat vi kunde samplantera med tomaterna. Någon marktäckare som skulle få ligga kvar över vintern kunde vara ett alternativ. Tomaterna har relativt ytliga rötter, så något med djupare rötter skulle också eventuellt passa in.

Detta är mina funderingar så här i början på odlingssäsongen. Ivrig som man är finns det många tankar och idéer. När hösten kommer brukar odlingen inte kännas lika inspirerande längre. Men jag lovar återkomma iallafall och berätta hur det blev och komma med en mellanrapport om vad vi sysslat med där emellan.
Stay tuned and enjoy The Good Life!

Våriga hälsningar från Tallbacka Trädgård i Bromarv
//Runa-Linn

Här ett par länkar för den som blev intresserad av hönshushållning: 
https://www.sarabackmo.se/vara-hons-bor-i-en-odlingstunnel-under-vintern/
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/epok/aldre-bilder-och-dokument/publikationer/gaeredal_ciszuk.pdf