Tallbacka Örter

Då vi själva odlar örter för att använda i matlagning på gården har vi en tumregel. Örterna ska gärna finnas så nära köket som möjligt. Då är det lätt att snabbt rusa efter dem när det behövs. Chansen för att man verkligen använder sig av örterna blir större ju närmare spisen de bor.

Därför har vi de vanligaste örterna placerade i en odlingsbytta direkt vid trappan upp till bostadshuset. För tro det eller ej, när man väl står där i köket känns vägen ut till växthuset för lång. Dessutom är det snyggt och trevligt. Varje gång man går ut eller in från huset kan man knipsa med sig en liten bit valfri ört. En fröjd för doft- och smaksinnet.

De örter som vi säljer mest av är persilja, timjan, basilika, rosmarin och dill. Det här är också de örter som vi själva använder oss mest av. Persilja, timjan, basilika och dill sår vi flera gånger under säsongen, för att kunna erbjuda dem under en längre tid. Rosmarin köper vi in som halvfärdiga plantor och pluggplantor. Eftersom vi har begränsat med tid och utrymme köper vi in en del örter medan vi sår andra. I tabellen nedan har vi listat de örter som vi har haft till försäljning de senaste tre åren. Sortimentet varierar lite mellan åren, mest på grund av att vi inte har utrymme att odla alla olika örter varje år.  

Långsamma och mer svårodlade örter köper vi som halvfärdiga plantor eller pluggplantor. Genom att köpa in småplantor får vi också snabbare säljbara produkter. En del örter rotar sig lätt och dem brukar vi också kunna ta egna sticklingar av (den tredje kolumnen i tabellen ovan). De flesta örter går dock bra att så själv men det gäller att ha koll på när och hur de ska sås.

Persilja och timjan

Persilja gror långsamt och brukar därför vara den kryddört som vi sår allra först. Den första sådden sker i slutet på februari eller början på mars. Sådder som görs i februari-mars behöver på våra breddgrader både tilläggsvärme och extra belysning. Det går bra att ställa sådderna på golvvärme om man har och utbudet av olika växtbelysningar är många. Vi använder oss av värmemattor där man kan justera temperaturen samt av både LED- och äldre HPS-lampor till våra sådder.

Såutrymmet mars 2024.

Då man sår persilja är det viktigaste att sådderna inte torkar eller blir för våta. Det gäller att hitta en bra balans. Tittar man på såtips på nätet står det att man ska så persilja ca 1cm djupt. Hos oss brukar vi inte täcka fröna så mycket, bara strö över tunt med täckjord blandat med perlit. Täckjorden och perliten hjälper till att hålla sådden fuktig. Persiljan är rätt så känslig för omplantering. Men när den väl rotat sig på sin slutgiltiga odlingsplats så brukar den bli en långlivad och givande ört.

Liksom persiljan sår vi timjan gärna i små kluster. Vi kan så direkt i ett pluggbrätte där vi strör ut ca 4-5 frön per plugg. Timjan gror snabbare än persilja, så den kan man med fördel vänta lite med att så. Hos oss gör vi den första sådden i början på mars. Timjan är ljusgroende och sådderna ska alltså inte täckas.

Rosmarin

Den rosmarin som vi haft i vårt sortiment kommer från plantskolan Koroisten puutarha i Åbo. Det är från denna plantskola som vi köper in största delen av våra småplantor.  Genom åren har vi testat på lite olika sorters rosmarin men den vi tyckt bäst om är ”Barbaque” eller ”Abraxxas”, en upprätt frodig sort som blir kraftig och fin. Nästan som en liten buske.

Rosmarin vill inte ha för blött om fötterna och gillar när det är soligt och varmt. Behöver inte mycket gödsling, övervintrar dåligt. Rosmarin är framförallt en krydda för kötträtter och marinader, för lammkött och vilt. Men den passar också till potatis-, svamp-, pasta- och tomaträtter samt till ärtsoppa. Använd färska växtdelar försiktigt, aromen är stark. Behåller aromen bra också som torkad.

 Basilika och dill

Basilika är en väldigt omtyckt kryddört. Speciellt bra parar den sig med ost och tomater. Under åren har vi testat på flera olika basilika sorter. Bland annat rödbladig-, thai-, citron-, kanel-, grekisk- och helig basilika. Men den sort som vi odlar och säljer mest av är den vanliga gröna storbladiga Ocimum basilicum ’Genovese’. Basilikan sår vi i sålådor, skolar i brätten och krukar ca 5-6 pluggar i en 12cm kruka. Fröna är ljusgroende, gillar värme och sol.

Dill kan vara en knepig växt att odla. Vi har testat att så våra dillsådder på många olika sätt. Från direktsådd i odlingsbädden till täckta och otäckta sådder i pluggbrätten och små krukor. Det vi har landat i är att så i pluggbrätten och plantera ut pluggarna när de är passligt genomrotade. Men ibland lyckas sådderna bra och ibland mindre bra. Ibland lyckas de inte alls. Ett år hade vi lekande barn på såbordet i växthuset vilket resulterade i den finaste dillen på länge. Barnen hade lekt med kvarlämnade dillfrön och mylla i en låda och på något sätt blev det en ypperlig sådd.

Dillen kan ta illa upp och dö om det är för torrt, för fuktigt, för blåsigt eller om den annars bara känner för det.  I växthuset blir omständigheterna ofta lite för fuktiga och därför brukar vi överlåta dillen till frilandsodlare mitt på sommaren. I växthuset blir det också för varmt och dillen går lätt i blom. Några dillkronor brukar vi låta stanna kvar. Dillstjälken och blommorna har också mycket smak och kan med fördel användas som smaksättning i matlagning.  Nypotatis och fisk med dill hör sommaren till.

Varje år försöker vi ha några lite mer spännande kryddörter i vårt urval. Till de mer exotiska som vi testat på hör svampört, lakritstagetes, olivört, curryört, colaört och stevia. Det är roligt att testa på nya sorter och få ett bredare urval att erbjuda. Örter är mångsidiga växter som kan användas som kryddor, som läkeväxter, för att sprida väldoft eller som en dekoration i rabatten. Många lockar dessutom till sig insekter och bidrar till att ge vår trädgård mångfald.

NO THYME TO LOSE

Bidra du också med att förgylla vår omgivning med en ört (eller två, eller många)!

//Runa-Linn


Tallbacka Sommarblommor

Det är alltid lika svårt att välja vad vi ska odla. Speciellt när det kommer till sommarblommor. Valmöjligheterna är så många. Det finns en stor mängd olika sommarblommor. Vilka egenskaper vill vi ha? Vilka färger och sorter säljer? Samtidigt gäller det att skicka in beställningarna av småplantor och frön i god tid, för att försäkra sig om att få just de plantorna man vill ha. De viktigaste plant- och frö beställningarna brukar vi skicka in senast i november.  

Största delen av vår försäljning sker direkt till kunder som köper våra produkter från gården eller från vår självbetjäningspunkt vid vägen. Vi vill kunna erbjuda ett så stort sortiment som möjligt. Allt hinner vi inte odla själv, därför samarbetar vi med andra producenter, för att skapa ett så stort utbud som möjligt. När det gäller sommarblommor strävar vi efter att ha ett brett urval med olika färgkombinationer. Genom åren har vi testat oss fram till sorter som passar vårt sätt att odla.

Nedan kommer en lista på sommarblommor som vi haft under de senaste åren. I första kolumnen är sådana som vi brukar köpa in som halvfärdiga. Halvfärdiga produkter behöver vi inte kruka om, utan endast glesa ut och låta växa till sig en kort tid innan vi kan sälja dem. På det sättet får vi snabbare säljbara produkter. Andra kolumnen är blommor vi köper som pluggplantor. Pluggplantorna kommer i brätten och behöver krukas om ganska snart då de anlänt till trädgården. I ett brätte kan det finnas mellan 48-350 plantor, beroende på hur stora, eller små, pluggarna är. De flesta plantorna köper vi från Koroisten Puutarha. Den tredje kolumnen är sommarblommor som vi brukar så själva från frö.

HalvfärdigaPluggplantorSår själv
PelargonBegoniaPensé
MargeritSvartögaTagetes
LavendelHusarknappPetunia
 PelargonLobelia
+ en del örterSnöflingaSommardahlia
 PortlakFlitiga Lisa
 AmpelskäraNejlika
 FemtungaPalettblad
 Stjärnöga 
 Ampeldiana+  Snittblommor:
  Aster
  Kamomill
  Limonium
  Ringblomma

En del sommarblommor har vi också köpt som sålåda. Dessa skolar vi om i pluggbrätten när vi fått dem. Vi strävar till att ha sommarblommor till försäljning från tidig vår till åtminstone midsommar. För att hinna med då tomaterna och de övriga grönsakerna börjar mogna minskar vi på mängden sommarblommor efter midsommaren. En del sorter, som till exempel Tagetes, sår vi i omgångar för att kunna sälja under en längre tid. Till hösten brukar vi ha en del snittblommor från friland till försäljning.  

Limonium (Blårisp) och aster.

En begränsande faktor i vår sommarblomsodling är (förutom tid) utrymme. Till vårt förfogande har vi ca 180²m växthus med bordsyta lämpad för krukodling. På den här ytan ska det också rymmas örter och andra nyttoväxter ämnade för utplantering. Ett återkommande pussel varje vår är att få allt att rymmas. Men med åren har vi fått ganska bra koll på hur mycket sommarblommor vi har möjlighet att köpa in eller så för att utrymmet ska räcka till. Med det sagt så händer det ändå, så gott som varje år, att vi får rada plantor i lådor som vi lägger längs ytterkanten av växthusets långsida. En del amplar brukar få flytta till mittersta växthuset då sidorna av första växthuset är fullt. Allt för att få ut maximalt av växthusarealen och kunna erbjuda ett brett sortiment.

Det är en härlig känsla att vandra runt bland alla färgsprakande blommorna på våren.

Då risken för nattfrost är över på våren brukar vi föra ut tåliga blommor, som t.ex. penséer eller perenner, på ett bord utanför växthuset.

Vi använder inga bekämpningsmedel eller växthämmare i vår sommarblomsodling.  I en del sommarblomsodlingar använder man sig av olika kemiska blandningar för att få mer kompakta och lättskötta produkter. Vi har istället valt att fokusera på sorter som inte behöver hämmas, eller så toppar/klipper vi blommorna då de blivit för yviga och vi vill ha en mer kompakt planta. Många blommor och örter mår bra av att klippas ibland.

Det händer att vi får med oss bladlöss då vi köper in småplantor från plantskolor. Därför är det viktigt att noga hålla koll på plantor man köpt in och granska dem. Då vi upptäcker att det kommit bladlöss, eller nåt annat skadedjur, beställer vi biologiska bekämpare från Biotus. Bekämparna kommer vanligtvis inom en vecka och har fungerat bra hos oss. Vid större angrepp kan vi också isolera angripna plantor eller föra ut dem.

Ätbara blommor

Eftersom våra sommarblommor är obesprutade går det bra att dekorera sallader, kakor eller andra efterrätter och matportioner med dem. Ringblomma, kamomill och pensé är exempel på blommor som är ätbara. Örter som går i blom kan också med fördel användas i matlagning och som dekoration.

Till sist vill jag tipsa om en bra finlandssvensk tidsskrift. Trädgårdsnytt utgiven av Svenska Trädgårdsförbundet rf riktar sig till både yrkesverksamma inom trädgårdsbranschen och trädgårdsamatörer. Den utkommer med 12 informativa nummer årligen. Det du kan läsa om och lära dig mera om är bland annat olika produktionsmetoder, odlingstekniska frågor och sortförsök. Tidningen har ett fokus på en god kvalitet på såväl produkter som odlingsmetoder. Också miljömedvetenhet beaktas i materialet. Ofta kan man läsa om olika slags blommor och vad som händer inom trädgårdsodlingen i Finland. Håll dig uppdaterad och inspirerad.

Vi önskar alla en blommande vår och sommar!

//Runa-Linn


Tallbacka Sallat

Inledningsvis vill vi beskriva begreppet sallat. Ordet sallat syftar på själva växten. Det vill säga den vi odlar och skördar. Inte att förväxla med ordet sallad, som syftar på en maträtt (där förvisso sallat med fördel kan ingå). Vi gillar dem båda, sallatsblad av olika slag och smaskiga sallader där variationen är närmast oändlig.

Sallat hör till en av de första grönsakerna som vi får skörd av och kan börja sälja under våren. De flesta sallatsfrön gror snabbt och vid relativt låga temperaturer, kring +10grader. Sallat är en bra basingrediens som piggar upp på våren då man gärna snabbt vill ha någonting grönt och fräscht att äta.

Här avnjuter vi en lite lyxigare sallad med bland annat stekt blomkål och kikärter.

Huvudsallat, plocksallat och andra gröna blad

Det vi säljer mest av är vanlig huvudsallat. Liksom de flesta av våra grönsaker förodlar vi de flesta av våra sallatssorter. Det betyder att vi strör ut frön i en såask eller låda. Då fröna grott och hjärtbladen vuxit fram ordentligt skolar vi om plantorna i pluggbrätten. Efter någon vecka, då pluggarna är väl genomrotade och håller ihop, planterar vi ut. Som avstånd mellan plantorna brukar vi använda tumme och lillfinger, ca 20cm.

För att få en jämn tillgång på sallatshuvuden sår och planterar vi sallat med jämna mellanrum, ca var tredje vecka. Inför midsommar försöker vi få en större skörd då vi vet att efterfrågan är större. Men det är inte alltid så lätt att pricka rätt. Det blir lätt så att man antingen har lite för mycket sallat som är skördeklart på en gång eller för lite. Inne i växthus är klimatet mer skyddat och det är lättare att planera sin odling än på friland (upplever vi här hos oss). Men också i växthuset påverkas tidpunkten för skörd av bland annat mängden solljus, bevattning och näring, temperatur och fuktighet.

De flesta sallatssorter som vi odlar är olika ekblad. Men vi har också testat på söta frisésallater eller isbergssallat, batavia och endiver. Lite variation i livet får vi genom att också odla röda eller spräckliga sorter. Varje år försöker vi hitta någon ny sort som vi testar.

Plocksallat kan också finnas i vårt sortiment. Då skördar vi små blad av sallat som vi lägger i ask eller påse. Det kan vara en mix av babyspenat, asiatisk kål, ängssyra eller andra sallatssorter som lämpar sig att plocka som små blad. Mizuna är en asiatisk kål som vi haft och varit nöjda med. Den smakar lite som rucola men mildare och kan användas på samma sätt som rucolan. Plocksallat och andra gröna blad som vi skördar som små direktsår vi på den slutgiltiga odlingsplatsen. Dessa gror ofta snabbt och kan skördas efter några veckor. Det gäller dock att hålla koll på ogräset lite extra då man direktsår. Om man inte plockar bort ogräs i tid blir det svårt att skörda plocksallat.

Utmaningar

Största utmaningen med att odla sallat i växthus är att det ofta blir för varmt för sallat mitt på sommaren. Ashbrook är en sallatssort som vi odlat i många år och som varit bra just under högsommaren, då den klarat av rätt så höga temperaturer.

En annan utmaning är att det blir för fuktigt, speciellt på hösten eller regniga perioder. Då är det lätt att man bevattnar för mycket och plantan ruttnar. För att Sallaten ska hålla sig så fin och spänstig som möjligt är det bra att skörda tidigt på morgonen innan det blir varmt. Genast efter skörd lönar det sig att skölja med kallt vatten och förvara svalt. Plastpåsar hjälper till att hålla fukten och minska svinnet.

De skadedjur som har vållat problem i vår sallatsodling genom åren är främst bladlöss och fjärilslarver. Mot båda dessa finns det biologisk bekämpning. Åren är olika och vissa år har vi inte behövt någon bekämpning alls medan vi andra år har varit tvungna att bekämpa flera gånger. Den biologiska bekämpningen som vi använder oss av köper vi från Biotus.

Redskap

Bra redskap att ha då man odlar sallat, i mindre skala, är såask/låda, skolningspinne och brätte för förodlingen. För oss är förodlingen viktig då den underlättar ogräsbekämpningen och ser till att man har friska fina plantor med rätt avstånd. Då vi direktsår använder vi oss av en hemmagjord radmarkör. En metallstång med en vågrät del i ena ändan där det finns piggar med jämna passliga mellanrum. Vi har några olika sorters radmarkörer, beroende på hur långt avstånd vi vill ha mellan raderna och plantorna. Vi har även en radmarkör där man kan ändra på avståndet mellan piggarna.

Det är också bra att ha en plan för ogräsbekämpningen och eventuellt ha någonslags ogräshacka till hjälp. Där finns det många olika sorter och storlekar att välja mellan. Det finns ogräshackor med långt skaft, med rundade järn eller handredskap med bredare eller smalare järn. Där får man testa sig fram vad som fungerar bäst för de ogräs man har och vad som passar en själv. Vi rensar endast för hand och använder inga bekämpningsmedel i vår grönsaksodling.

För att skörda sallat använder vi oss av en skära eller en skördekniv. Har vi en större mängd plocksallat eller babyspenat att skörda har vi också en green harvester som kan kopplas till en vanlig borrmaskin. Genom att trycka på borrmaskinen kör ett vasst bett av och an och en rulle band samlar upp den avsågade grödan i en ficka bakom. Den här maskinen är lite otymplig att använda, men gör skördandet av större mängder snabbt och effektivt.  

Lyckliga blad

Det är en fröjd att odla grödor där man ser resultatet av sitt arbete så snabbt som med sallat. Och ibland har man nytta av blad som man inte har haft för avsikt att odla också. Som ogräs i våra sallatsbäddar har vi bland annat en hel del våtarv. Det är ett rätt så tacksamt ogräs så länge det inte får ett alltför stort fotfäste. Våra hönor gillar att mumsa på våtarven som vi rensar bort. För hönornas skull kan vi ibland låta våtarven växa till sig, så att de ska få något extra gott att mumsa på.

Ett annat ogräs, som vi introducerat själva, är salladsportlak/trädgårdsportlak. Den har spridit sig i våra växthusbäddar och övervintrat år efter år. Då vi hinner skördar och säljer vi av den i våra sallatsmixar eller som sådan. Den är en riktig vitaminbomb som innehåller en massa nyttigheter. Krispig och god. Men som sagt, den sprider sig lätt och gärna. Så det kan vara bra att odla den med försiktighet om man inte vill ha den överallt.

Summa summarum gör Tallbacka sallat alla inblandade gott. Sallat har varit och är en viktig del av gårdens odlingshelhet.

Lettuce take a moment to appreciate the beauty of a well-made salad.” 


Odlingsplanering och Market Gardening

Hösten 2021 påbörjade jag nya studier. Denna gång en fördjupningskurs i Market Gardening som arrangeras av Novia öppna YH. Kursen pågår fram till mars och som deltagare finns flera som liksom jag gått kursen i permakultur och regenerativt jordbruk 2019-2021. Som utvecklingsarbete ska vi göra våra egna odlingsplaner.

Odlingsplanering gör vi på Tallbacka inför varje säsong. Redan under sommaren noterar man i huvudet eller på någon papperslapp ifall det är något man måste/borde/vill ändra på tills nästa säsong. På hösten brukar vi sedan sätta oss ner tillsammans och utvärdera säsongen mer ordentligt. Ofta i samband med att vi smakar på och bedömer årets nya tomatsorter. Under denna palaver ser vi på verksamheten som helhet och reflekterar kring många olika aspekter som har med gården att göra – byggprojekt, klimat, väder och vind, energifrågor, arbetskraft (eller brist på den), tidsanvändning, odlade grödor, olika sorter och dess egenskaper, bevattning, gödsling mm.

Vad lyckades bra under säsongen, vad gick mindre bra och var det något som blev riktigt urdåligt?

– Vi utvärderar alla här lite på olika sätt. En av oss skriver väldigt kort och koncist med franska streck. En annan använder långa meningar med mängder av beskrivande ord och fraser. Medan en av oss lämnar en mer visuell utvärdering (John Silanders utvärderingsblankett hösten 2021). –

Det är många som undrar vad vi gör under vintern, när vi inte odlar?

Vi gör en mångfald av grejer! Städar växthus, lider och förråd, går igenom fröskåpet, bläddrar i frökataloger och gör beställningar, pappersjobb, bygg- och reparationsarbeten, inköp och planering… Egentligen allt det där som vi inte hunnit göra under odlingssäsongen. Och det är svårt att förklara hur en typisk dag ser ut, eftersom alla dagar är olika. Hur dagen/veckan/månaden utformas beror på många faktorer som inte alltid går att förutspå.

Men det viktigaste är kanske att vi tar en liten andningspaus på vintern. Saktar ner för att samla krafter inför nästa högsäsong. I år inleddes lågsäsongen (semestern) med magsjuka och avslutades med 10 dagars coronakarantän. Så kan det också gå. Här nedan har jag skissat upp en lite förenklad bild över hur vårt år ser ut, på ett ungefär, i stora drag:

Jag är också en visuell typ och jobbar gärna med papper och penna..

Vår odlingssäsong är officiellt lite på 7 månader, men om hösten är fin försöker vi förlänga säsongen så gott det går och om ivern slår till kan vi börja något tidigare på våren. År 2020 åt jag den sista  ”färska” Tallbacka tomaten (dvs eftermognade tomaten) på julafton, 24.12. I år har vi ännu kvar två stycken från säsongen 2021.

6.1.2022. Det går på inget sätt att jämföra eftermognade tomater med solmogna sommartomater. Men samtidigt finns det en charm i att äta allt som man odlat själv.

Jag har inte kommit över någon riktigt bra översättning på begreppet Market Gardening. På vissa ställen översätts det med ordet handelsträdgård. Men då jag tänker på en handelsträdgård tänker jag mer på en gård med enbart plantförsäljning, vilket inte motsvarar det som sker på en Market Garden.

Biointensiv odling är en annan beskrivning som också förekommer, som enligt mej beskriver fenomenet lite bättre. Det handlar alltså om att odla en stor diversitet av grödor effektivt och småskaligt med jordhälsan i fokus. Man eftersträvar god planthälsa, en intensiv produktion och en välmående jord. Minimering av jordbearbetning och en god jordstruktur är centralt och försäljningen sker direkt till slutkunder. På jordbruksverket kan den som är intresserad läsa mer ingående om vad det handlar om. Även Landsbygdens Folk har skrivit en artikel om odlingsmodellen.

Mitt mål med studierna denna vinter är att de ska leda till den mest ingående, utförliga, strukturerade och begrundade odlingsplanering som jag någonsin har gjort. Det är absolut inte ett omöjligt mål att uppnå då min odlingskarriär fortfarande är ung och planeringen tidigare till viss del varit rätt så ostrukturerad. Vi inleder vår sjätte odlingssäsong som huvudsakliga odlare på gården detta år. Och det är spännande tider vi lever i.

Samtidigt ser jag framemot att lära känna de andra på kursen och få ta del av deras odlingar och tankar. Här nedan kommer ett gäng bilder från gården. Det har varit en del snö att handskas med den senaste tiden, hönorna har inte helt förstått att det är vinter och lågsäsong utan värper ännu flitigt. Nyligen införskaffades också en ny paketbil. Den passar väl in i det rådande snöiga landskapet.

Med önskan om en fortsatt fin (och frisk!) vintertid,
Runa-Linn


Månaden maj – en ruvande höna och växande tomater

Vårens arbetsrum för oss på Tallbacka!

Så var maj nästan förbi. Studierna och odlingen fortsätter framåt i snabb takt. Sommaren kom tidigt till Bromarv i år. Vi har märkt av en tidigare försäljning denna vår. Det har funnits mer folk i knutarna och intresset för plantor och mjöd har varit stor. Tyvärr har vädret inte hängt med i samma sommarstämning. Här har varit onödigt kallt. Som tur har dagarna iallafall varit soliga så att temperaturen i växthusen har varit ok på dagarna. Det finns ingen bättre känsla än att stiga in från en kall bitande vårblåst till ett passligt varmt, skyddande och prunkande växthus. I en sådan miljö jobbar man gärna.

I Hönseri Ett (det vi kallar vårt hönshus. Du kan läsa mer om det i mitt första blogginlägg) har vi nu en ruvande höna. Det var Hilton, en av våra större hönor av kochin-typ, som i början av maj började visa tendenser på att vara liggsjuk. Vi tog tillfället i akt och märkte åtta ägg som hon nu har ruvat på från och till sedan dess. Vi hoppas på det bästa och måste småningom börja förbereda oss för eventuella kycklingar. Att bli med kycklingar såhär snabbt efter att vi blivit med höns hade vi inte riktigt räknat med. Men livet blir inte alltid som man har tänkt sig. Vi anpassar oss och välkomnar den nya vändningen med öppna armar.

Den ruvande Hilton i sitt rede

Att få hönorna att sova på sittpinnarna i hönshuset har vi ännu inte lyckats med, trots ny utformning, placering och höjd på pinnarna. Jag har börjat fundera om det är för ljust i hönshuset då vi har ett fönster ganska högt uppe på väggen mot söder. Bara tuppen Heimo skulle bestämma sig för att använda sittpinnarna så skulle nog alla hönor snällt följa efter. Han har nämligen stenkoll på sina hönor. Och han försvarar dem med näbb och sporrar. Mig har han pickat på nu en gång ordentligt. Tydligen kände han sig hotad av min närvaro.

Tomaterna har vuxit fint i växthusen. En av våra sorter, Sunpeach, i en rad slokade lite sorgset vid ett skede. Vi tänkte då att vi kanske hade gett för mycket vatten. Eftersom vi inte har fräst jorden som vi vanliga år brukar göra innan vi planterar kan det vara att marken nu håller mer vatten kvar än vi är vana vid. En extra koll på bevattningen behövs alltså. Annars kan jag här passa på att tipsa om att det här med observation är viktigt. Och dokumentation: det går snabbt att ta några foton med telefonen som sedan minns av sig själv vilken tid på året och dygnet fotot är taget. Bra material att ha om man vill minnas hur det varit tidigare. På våren hinner man ännu observera en hel del men när jobben hopar sig under sommaren finns det risk för att man inte lägger lika mycket tid på att gå runt och inspektera i sin odling. Men det kan vara bra att ändå försöka skapa en någotlunda regelbunden och hältäckande rutin där man snabbt kollar igenom läget. Det är lättare att hantera problem medan de är små.

En ledsen Sunpeach, rosa körsbär. Nu mår den dock redan bättre. Tomater är ena tåliga saker ska ni veta! 

Vi har en väldigt intensiv odling i våra växthus. Många som besöker oss märker till exempel att vi odlar våra tomater mycket tätare i raderna än vad som rekommenderas i böcker eller på fröpåsar. För oss har det visat sig att det är ett fungerande system. Vi ser till att tjuva och blada plantorna regelbundet och ganska mycket så att luften slipper till att cirkulera bra mellan plantorna. Denna vår har det varit extra intensivt i några av tomatraderna då vi testat att plantera sallad och lök tillsammans med tomaterna. Salladen är redan skördad och löken har vi börjat sälja nu som vårlök i knippen.

Det var allt för denna gången!

Hälsningar från mjödbryggarens dotter,
Runa-Linn på Tallbacka Trädgård i natursköna Bromarv