Inledningsvis vill vi beskriva begreppet sallat. Ordet sallat syftar på själva växten. Det vill säga den vi odlar och skördar. Inte att förväxla med ordet sallad, som syftar på en maträtt (där förvisso sallat med fördel kan ingå). Vi gillar dem båda, sallatsblad av olika slag och smaskiga sallader där variationen är närmast oändlig.

Sallat hör till en av de första grönsakerna som vi får skörd av och kan börja sälja under våren. De flesta sallatsfrön gror snabbt och vid relativt låga temperaturer, kring +10grader. Sallat är en bra basingrediens som piggar upp på våren då man gärna snabbt vill ha någonting grönt och fräscht att äta.

Huvudsallat, plocksallat och andra gröna blad

Det vi säljer mest av är vanlig huvudsallat. Liksom de flesta av våra grönsaker förodlar vi de flesta av våra sallatssorter. Det betyder att vi strör ut frön i en såask eller låda. Då fröna grott och hjärtbladen vuxit fram ordentligt skolar vi om plantorna i pluggbrätten. Efter någon vecka, då pluggarna är väl genomrotade och håller ihop, planterar vi ut. Som avstånd mellan plantorna brukar vi använda tumme och lillfinger, ca 20cm.

För att få en jämn tillgång på sallatshuvuden sår och planterar vi sallat med jämna mellanrum, ca var tredje vecka. Inför midsommar försöker vi få en större skörd då vi vet att efterfrågan är större. Men det är inte alltid så lätt att pricka rätt. Det blir lätt så att man antingen har lite för mycket sallat som är skördeklart på en gång eller för lite. Inne i växthus är klimatet mer skyddat och det är lättare att planera sin odling än på friland (upplever vi här hos oss). Men också i växthuset påverkas tidpunkten för skörd av bland annat mängden solljus, bevattning och näring, temperatur och fuktighet.

De flesta sallatssorter som vi odlar är olika ekblad. Men vi har också testat på söta frisésallater eller isbergssallat, batavia och endiver. Lite variation i livet får vi genom att också odla röda eller spräckliga sorter. Varje år försöker vi hitta någon ny sort som vi testar.

Plocksallat kan också finnas i vårt sortiment. Då skördar vi små blad av sallat som vi lägger i ask eller påse. Det kan vara en mix av babyspenat, asiatisk kål, ängssyra eller andra sallatssorter som lämpar sig att plocka som små blad. Mizuna är en asiatisk kål som vi haft och varit nöjda med. Den smakar lite som rucola men mildare och kan användas på samma sätt som rucolan. Plocksallat och andra gröna blad som vi skördar som små direktsår vi på den slutgiltiga odlingsplatsen. Dessa gror ofta snabbt och kan skördas efter några veckor. Det gäller dock att hålla koll på ogräset lite extra då man direktsår. Om man inte plockar bort ogräs i tid blir det svårt att skörda plocksallat.

Utmaningar

Största utmaningen med att odla sallat i växthus är att det ofta blir för varmt för sallat mitt på sommaren. Ashbrook är en sallatssort som vi odlat i många år och som varit bra just under högsommaren, då den klarat av rätt så höga temperaturer.

En annan utmaning är att det blir för fuktigt, speciellt på hösten eller regniga perioder. Då är det lätt att man bevattnar för mycket och plantan ruttnar. För att Sallaten ska hålla sig så fin och spänstig som möjligt är det bra att skörda tidigt på morgonen innan det blir varmt. Genast efter skörd lönar det sig att skölja med kallt vatten och förvara svalt. Plastpåsar hjälper till att hålla fukten och minska svinnet.

De skadedjur som har vållat problem i vår sallatsodling genom åren är främst bladlöss och fjärilslarver. Mot båda dessa finns det biologisk bekämpning. Åren är olika och vissa år har vi inte behövt någon bekämpning alls medan vi andra år har varit tvungna att bekämpa flera gånger. Den biologiska bekämpningen som vi använder oss av köper vi från Biotus.

Redskap

Bra redskap att ha då man odlar sallat, i mindre skala, är såask/låda, skolningspinne och brätte för förodlingen. För oss är förodlingen viktig då den underlättar ogräsbekämpningen och ser till att man har friska fina plantor med rätt avstånd. Då vi direktsår använder vi oss av en hemmagjord radmarkör. En metallstång med en vågrät del i ena ändan där det finns piggar med jämna passliga mellanrum. Vi har några olika sorters radmarkörer, beroende på hur långt avstånd vi vill ha mellan raderna och plantorna. Vi har även en radmarkör där man kan ändra på avståndet mellan piggarna.

Det är också bra att ha en plan för ogräsbekämpningen och eventuellt ha någonslags ogräshacka till hjälp. Där finns det många olika sorter och storlekar att välja mellan. Det finns ogräshackor med långt skaft, med rundade järn eller handredskap med bredare eller smalare järn. Där får man testa sig fram vad som fungerar bäst för de ogräs man har och vad som passar en själv. Vi rensar endast för hand och använder inga bekämpningsmedel i vår grönsaksodling.

För att skörda sallat använder vi oss av en skära eller en skördekniv. Har vi en större mängd plocksallat eller babyspenat att skörda har vi också en green harvester som kan kopplas till en vanlig borrmaskin. Genom att trycka på borrmaskinen kör ett vasst bett av och an och en rulle band samlar upp den avsågade grödan i en ficka bakom. Den här maskinen är lite otymplig att använda, men gör skördandet av större mängder snabbt och effektivt.  

Lyckliga blad

Det är en fröjd att odla grödor där man ser resultatet av sitt arbete så snabbt som med sallat. Och ibland har man nytta av blad som man inte har haft för avsikt att odla också. Som ogräs i våra sallatsbäddar har vi bland annat en hel del våtarv. Det är ett rätt så tacksamt ogräs så länge det inte får ett alltför stort fotfäste. Våra hönor gillar att mumsa på våtarven som vi rensar bort. För hönornas skull kan vi ibland låta våtarven växa till sig, så att de ska få något extra gott att mumsa på.

Ett annat ogräs, som vi introducerat själva, är salladsportlak/trädgårdsportlak. Den har spridit sig i våra växthusbäddar och övervintrat år efter år. Då vi hinner skördar och säljer vi av den i våra sallatsmixar eller som sådan. Den är en riktig vitaminbomb som innehåller en massa nyttigheter. Krispig och god. Men som sagt, den sprider sig lätt och gärna. Så det kan vara bra att odla den med försiktighet om man inte vill ha den överallt.

Summa summarum gör Tallbacka sallat alla inblandade gott. Sallat har varit och är en viktig del av gårdens odlingshelhet.

“Lettuce take a moment to appreciate the beauty of a well-made salad.”