Tallbacka Sallat

Inledningsvis vill vi beskriva begreppet sallat. Ordet sallat syftar på själva växten. Det vill säga den vi odlar och skördar. Inte att förväxla med ordet sallad, som syftar på en maträtt (där förvisso sallat med fördel kan ingå). Vi gillar dem båda, sallatsblad av olika slag och smaskiga sallader där variationen är närmast oändlig.

Sallat hör till en av de första grönsakerna som vi får skörd av och kan börja sälja under våren. De flesta sallatsfrön gror snabbt och vid relativt låga temperaturer, kring +10grader. Sallat är en bra basingrediens som piggar upp på våren då man gärna snabbt vill ha någonting grönt och fräscht att äta.

*Här avnjuter vi en lite lyxigare sallad med bland annat stekt blomkål och kikärter.*

Huvudsallat, plocksallat och andra gröna blad

Det vi säljer mest av är vanlig huvudsallat. Liksom de flesta av våra grönsaker förodlar vi de flesta av våra sallatssorter. Det betyder att vi strör ut frön i en såask eller låda. Då fröna grott och hjärtbladen vuxit fram ordentligt skolar vi om plantorna i pluggbrätten. Efter någon vecka, då pluggarna är väl genomrotade och håller ihop, planterar vi ut. Som avstånd mellan plantorna brukar vi använda tumme och lillfinger, ca 20cm.

För att få en jämn tillgång på sallatshuvuden sår och planterar vi sallat med jämna mellanrum, ca var tredje vecka. Inför midsommar försöker vi få en större skörd då vi vet att efterfrågan är större. Men det är inte alltid så lätt att pricka rätt. Det blir lätt så att man antingen har lite för mycket sallat som är skördeklart på en gång eller för lite. Inne i växthus är klimatet mer skyddat och det är lättare att planera sin odling än på friland (upplever vi här hos oss). Men också i växthuset påverkas tidpunkten för skörd av bland annat mängden solljus, bevattning och näring, temperatur och fuktighet.

De flesta sallatssorter som vi odlar är olika ekblad. Men vi har också testat på söta frisésallater eller isbergssallat, batavia och endiver. Lite variation i livet får vi genom att också odla röda eller spräckliga sorter. Varje år försöker vi hitta någon ny sort som vi testar.

Plocksallat kan också finnas i vårt sortiment. Då skördar vi små blad av sallat som vi lägger i ask eller påse. Det kan vara en mix av babyspenat, asiatisk kål, ängssyra eller andra sallatssorter som lämpar sig att plocka som små blad. Mizuna är en asiatisk kål som vi haft och varit nöjda med. Den smakar lite som rucola men mildare och kan användas på samma sätt som rucolan. Plocksallat och andra gröna blad som vi skördar som små direktsår vi på den slutgiltiga odlingsplatsen. Dessa gror ofta snabbt och kan skördas efter några veckor. Det gäller dock att hålla koll på ogräset lite extra då man direktsår. Om man inte plockar bort ogräs i tid blir det svårt att skörda plocksallat.

Utmaningar

Största utmaningen med att odla sallat i växthus är att det ofta blir för varmt för sallat mitt på sommaren. Ashbrook är en sallatssort som vi odlat i många år och som varit bra just under högsommaren, då den klarat av rätt så höga temperaturer.

En annan utmaning är att det blir för fuktigt, speciellt på hösten eller regniga perioder. Då är det lätt att man bevattnar för mycket och plantan ruttnar. För att Sallaten ska hålla sig så fin och spänstig som möjligt är det bra att skörda tidigt på morgonen innan det blir varmt. Genast efter skörd lönar det sig att skölja med kallt vatten och förvara svalt. Plastpåsar hjälper till att hålla fukten och minska svinnet.

De skadedjur som har vållat problem i vår sallatsodling genom åren är främst bladlöss och fjärilslarver. Mot båda dessa finns det biologisk bekämpning. Åren är olika och vissa år har vi inte behövt någon bekämpning alls medan vi andra år har varit tvungna att bekämpa flera gånger. Den biologiska bekämpningen som vi använder oss av köper vi från Biotus.

Redskap

Bra redskap att ha då man odlar sallat, i mindre skala, är såask/låda, skolningspinne och brätte för förodlingen. För oss är förodlingen viktig då den underlättar ogräsbekämpningen och ser till att man har friska fina plantor med rätt avstånd. Då vi direktsår använder vi oss av en hemmagjord radmarkör. En metallstång med en vågrät del i ena ändan där det finns piggar med jämna passliga mellanrum. Vi har några olika sorters radmarkörer, beroende på hur långt avstånd vi vill ha mellan raderna och plantorna. Vi har även en radmarkör där man kan ändra på avståndet mellan piggarna.

Det är också bra att ha en plan för ogräsbekämpningen och eventuellt ha någonslags ogräshacka till hjälp. Där finns det många olika sorter och storlekar att välja mellan. Det finns ogräshackor med långt skaft, med rundade järn eller handredskap med bredare eller smalare järn. Där får man testa sig fram vad som fungerar bäst för de ogräs man har och vad som passar en själv. Vi rensar endast för hand och använder inga bekämpningsmedel i vår grönsaksodling.

För att skörda sallat använder vi oss av en skära eller en skördekniv. Har vi en större mängd plocksallat eller babyspenat att skörda har vi också en green harvester som kan kopplas till en vanlig borrmaskin. Genom att trycka på borrmaskinen kör ett vasst bett av och an och en rulle band samlar upp den avsågade grödan i en ficka bakom. Den här maskinen är lite otymplig att använda, men gör skördandet av större mängder snabbt och effektivt.

Lyckliga blad

Det är en fröjd att odla grödor där man ser resultatet av sitt arbete så snabbt som med sallat. Och ibland har man nytta av blad som man inte har haft för avsikt att odla också. Som ogräs i våra sallatsbäddar har vi bland annat en hel del våtarv. Det är ett rätt så tacksamt ogräs så länge det inte får ett alltför stort fotfäste. Våra hönor gillar att mumsa på våtarven som vi rensar bort. För hönornas skull kan vi ibland låta våtarven växa till sig, så att de ska få något extra gott att mumsa på.

Ett annat ogräs, som vi introducerat själva, är salladsportlak/trädgårdsportlak. Den har spridit sig i våra växthusbäddar och övervintrat år efter år. Då vi hinner skördar och säljer vi av den i våra sallatsmixar eller som sådan. Den är en riktig vitaminbomb som innehåller en massa nyttigheter. Krispig och god. Men som sagt, den sprider sig lätt och gärna. Så det kan vara bra att odla den med försiktighet om man inte vill ha den överallt.

Summa summarum gör Tallbacka sallat alla inblandade gott. Sallat har varit och är en viktig del av gårdens odlingshelhet.

“Lettuce take a moment to appreciate the beauty of a well-made salad.”

Såtider

Det slår aldrig fel. Då vi börjar med våra sådder – då blir det vinter på riktigt. I slutet på februari snöade det ymnigt och vi har haft användning för vår Valtra-traktor. Den införskaffades i tiderna just med tanke på snöarbeten. Åren efter att den skaffades kom det mycket lite snö, men nu. Nu är vi glada att vi har denna traktor till hjälp att ploga bort snö från gården. Med hjälp av den tar vi också bort snö längsmed växthusen och transporterar alltmöjligt stort och otympligt. Ett hjälpmedel som underlättar livet på landet.

Inne i växthuslidret har vi i år ett nytt sken. Inför denna odlingssäsong har vi investerat i nya växtlampor. De är mer energisnåla än våra tidigare lampor och är runda i stället för avlånga som vi haft tidigare. Under hösten lät vi också installera en luftvärmepump i växthuslidret som nu förser utrymmet med värme. Med andra ord är det en del nytt nu då vi inleder våra såtider. Än så länge verkar allt fungera, men det är alltid lite spännande då man gör ändringar i sina tidigare system och rutiner.

Vi sår alla våra tomater själva från frö. Utöver det sår vi också sommarblommor, kryddor och andra grönsaker. En del sommarblommor och kryddor beställer vi också som pluggplantor eller halvfärdiga. Det är svårt att hinna (eller ha plats) för att så allt som vi vill ha i vårt utbud. Men just tomaterna till exempel skulle vara svåra för oss att beställa som färdiga då vi vill ha så många olika sorter. 40 olika sorters tomater sår vi under den här säsongen. Då är det lättast att så själv. Frön köper vi huvudsakligen från Olssons Frö, ett företag i Sverige. Andra firmor vi använder oss av är Siemenliike Sirén, Helle, Bingenheimer saatgut, och Semenco. Vi har också beställt frön via Jelitto – de har ett bra utbud av perenner.

HUR GÅR DET TILL NÄR VI SÅR?

Det är pilligt att så. De flesta frön är små och man måste vara försiktig så att man inte råddar till det. Vi inleder alltid med att göra upp en såplan där vi listar upp vad som ska sås, hur mycket och hurdan låda/ask som behövs. Som sålåda lämpar sig egentligen vad som helst. Vi sparar på olika förpackningsaskar. Viktigt är att komma ihåg att göra hål i bottnet på asken så att överlopps vatten kan rinna ut.

Tomater, chili och andra lite större frön räknar vi och placerar ut i sålådan med passligt avstånd mellan fröna. Mindre frön, som till exempel pensé och sallat, bredsår vi. Att bredså betyder att man strösslar ut fröna. Speciellt när man ständigt har lite ont om utrymme (som vi alltid har) vinner man på att bredså. Det tar lite mindre utrymme och beroende på växt och hur tätt man lagt fröna kan man ha sådden rätt så länge i sålådan innan man behöver skola eller kruka. Gurka och bönor är sådant som vi sår direkt i pluggbrätte. De gror rätt så snabbt och behöver inte stå så länge i sina pluggar innan det är dags för plantering eller krukning.

Sedan är det bara att vänta och ha tålamod. Vissa frön gror snabbt, andra tar lång tid på sig innan dom visar livstecken. Det gäller att försöka ha rätt yttre förhållanden medan man väntar – lagom fuktigt, ljust och varmt. Som tur finns det mycket information på nätet nuförtiden där man kan kolla upp hur olika frön och växter vill ha det. Jag brukar ringa min mamma då jag känner mig osäker. Men med varje år som går känns det lättare. Man lär sig med tiden.

Varje sådd får en egen lapp. På lappen skriver vi vad som finns i sålådan, namnet på sorten och årtal på fröet. Lappen kan vara klippt från en smörask eller annan plastförpackning. Det finns också märkningslappar som man kan köpa och återanvända. I såplanen skriver vi upp mer information (datum för sådd mm). Med tiden kan man bli lite lat med att använda lappar och dokumentera. Speciellt på sommaren då man har skyndsamt händer det lätt att man slarvar. Men det lönar sig att skriva. Det är inte lätt att komma ihåg allt vad man sått. Och fast man själv har koll i huvudet finns det en risk att andra som jobbar med dig inte vet vad du har i dina lådor. Dessutom är det trevligt att ha lite underlag då man under vintern planerar inför nästa odlingssäsong. Vad sådde jag när och hur gick det?

*– Övervintrade palettblad, frösådda hösten 2022 –*

Idag är det Johns födelsedag och traditionsenligt har vi spenderat dagen med att så de sista tomaterna. Den första satsen penséer är skolade. Chili, paprika och purjo har grott, medan persilja, selleri och petunia är sådda. Nu gäller det att följa med läget, planera in flera sådder, skolningar och krukning. Och hoppas på många soliga dagar. Då är det som bäst att hänga i växthuset och förbereda inför sommaren.

Lycka till med vårens sådder!
//Runa-Linn