Tallbacka Örter

Då vi själva odlar örter för att använda i matlagning på gården har vi en tumregel. Örterna ska gärna finnas så nära köket som möjligt. Då är det lätt att snabbt rusa efter dem när det behövs. Chansen för att man verkligen använder sig av örterna blir större ju närmare spisen de bor.

Därför har vi de vanligaste örterna placerade i en odlingsbytta direkt vid trappan upp till bostadshuset. För tro det eller ej, när man väl står där i köket känns vägen ut till växthuset för lång. Dessutom är det snyggt och trevligt. Varje gång man går ut eller in från huset kan man knipsa med sig en liten bit valfri ört. En fröjd för doft- och smaksinnet.

De örter som vi säljer mest av är persilja, timjan, basilika, rosmarin och dill. Det här är också de örter som vi själva använder oss mest av. Persilja, timjan, basilika och dill sår vi flera gånger under säsongen, för att kunna erbjuda dem under en längre tid. Rosmarin köper vi in som halvfärdiga plantor och pluggplantor. Eftersom vi har begränsat med tid och utrymme köper vi in en del örter medan vi sår andra. I tabellen nedan har vi listat de örter som vi har haft till försäljning de senaste tre åren. Sortimentet varierar lite mellan åren, mest på grund av att vi inte har utrymme att odla alla olika örter varje år.  

Långsamma och mer svårodlade örter köper vi som halvfärdiga plantor eller pluggplantor. Genom att köpa in småplantor får vi också snabbare säljbara produkter. En del örter rotar sig lätt och dem brukar vi också kunna ta egna sticklingar av (den tredje kolumnen i tabellen ovan). De flesta örter går dock bra att så själv men det gäller att ha koll på när och hur de ska sås.

Persilja och timjan

Persilja gror långsamt och brukar därför vara den kryddört som vi sår allra först. Den första sådden sker i slutet på februari eller början på mars. Sådder som görs i februari-mars behöver på våra breddgrader både tilläggsvärme och extra belysning. Det går bra att ställa sådderna på golvvärme om man har och utbudet av olika växtbelysningar är många. Vi använder oss av värmemattor där man kan justera temperaturen samt av både LED- och äldre HPS-lampor till våra sådder.

Såutrymmet mars 2024.

Då man sår persilja är det viktigaste att sådderna inte torkar eller blir för våta. Det gäller att hitta en bra balans. Tittar man på såtips på nätet står det att man ska så persilja ca 1cm djupt. Hos oss brukar vi inte täcka fröna så mycket, bara strö över tunt med täckjord blandat med perlit. Täckjorden och perliten hjälper till att hålla sådden fuktig. Persiljan är rätt så känslig för omplantering. Men när den väl rotat sig på sin slutgiltiga odlingsplats så brukar den bli en långlivad och givande ört.

Liksom persiljan sår vi timjan gärna i små kluster. Vi kan så direkt i ett pluggbrätte där vi strör ut ca 4-5 frön per plugg. Timjan gror snabbare än persilja, så den kan man med fördel vänta lite med att så. Hos oss gör vi den första sådden i början på mars. Timjan är ljusgroende och sådderna ska alltså inte täckas.

Rosmarin

Den rosmarin som vi haft i vårt sortiment kommer från plantskolan Koroisten puutarha i Åbo. Det är från denna plantskola som vi köper in största delen av våra småplantor.  Genom åren har vi testat på lite olika sorters rosmarin men den vi tyckt bäst om är ”Barbaque” eller ”Abraxxas”, en upprätt frodig sort som blir kraftig och fin. Nästan som en liten buske.

Rosmarin vill inte ha för blött om fötterna och gillar när det är soligt och varmt. Behöver inte mycket gödsling, övervintrar dåligt. Rosmarin är framförallt en krydda för kötträtter och marinader, för lammkött och vilt. Men den passar också till potatis-, svamp-, pasta- och tomaträtter samt till ärtsoppa. Använd färska växtdelar försiktigt, aromen är stark. Behåller aromen bra också som torkad.

 Basilika och dill

Basilika är en väldigt omtyckt kryddört. Speciellt bra parar den sig med ost och tomater. Under åren har vi testat på flera olika basilika sorter. Bland annat rödbladig-, thai-, citron-, kanel-, grekisk- och helig basilika. Men den sort som vi odlar och säljer mest av är den vanliga gröna storbladiga Ocimum basilicum ’Genovese’. Basilikan sår vi i sålådor, skolar i brätten och krukar ca 5-6 pluggar i en 12cm kruka. Fröna är ljusgroende, gillar värme och sol.

Dill kan vara en knepig växt att odla. Vi har testat att så våra dillsådder på många olika sätt. Från direktsådd i odlingsbädden till täckta och otäckta sådder i pluggbrätten och små krukor. Det vi har landat i är att så i pluggbrätten och plantera ut pluggarna när de är passligt genomrotade. Men ibland lyckas sådderna bra och ibland mindre bra. Ibland lyckas de inte alls. Ett år hade vi lekande barn på såbordet i växthuset vilket resulterade i den finaste dillen på länge. Barnen hade lekt med kvarlämnade dillfrön och mylla i en låda och på något sätt blev det en ypperlig sådd.

Dillen kan ta illa upp och dö om det är för torrt, för fuktigt, för blåsigt eller om den annars bara känner för det.  I växthuset blir omständigheterna ofta lite för fuktiga och därför brukar vi överlåta dillen till frilandsodlare mitt på sommaren. I växthuset blir det också för varmt och dillen går lätt i blom. Några dillkronor brukar vi låta stanna kvar. Dillstjälken och blommorna har också mycket smak och kan med fördel användas som smaksättning i matlagning.  Nypotatis och fisk med dill hör sommaren till.

Varje år försöker vi ha några lite mer spännande kryddörter i vårt urval. Till de mer exotiska som vi testat på hör svampört, lakritstagetes, olivört, curryört, colaört och stevia. Det är roligt att testa på nya sorter och få ett bredare urval att erbjuda. Örter är mångsidiga växter som kan användas som kryddor, som läkeväxter, för att sprida väldoft eller som en dekoration i rabatten. Många lockar dessutom till sig insekter och bidrar till att ge vår trädgård mångfald.

NO THYME TO LOSE

Bidra du också med att förgylla vår omgivning med en ört (eller två, eller många)!

//Runa-Linn


Småskaligt men storslaget – om utbudet på Tallbacka Trädgård

Iår odlar vi kring 37 olika tomatsorter i våra växthus. Allt från den lilla gula och röda vinbärstomaten till de maffiga bifftomaterna Cour Di Bue hittar du här. Och där emellan finns det vanliga och mer ovanliga körsbärstomater, plommontomater, runda och avlånga tomater. Det finns tomater i många färger och former. Många av sorterna har vi odlat redan i många år. Till exempel Favorita, Maranello, Portento, Caprese och Santorange hör till sorter vi tycker mycket om. Men sen finns det alltid rum att testa något nytt. I år har vi bland annat testat Snack röd och Snack orange. De har båda fått tummen upp och kommer troligen ingå i sortimentet också nästa år.

Direktförsäljningsbordet – en samlingspunkt i skogen med lokalproducerade varor. 

I juli månad kulminerar utbudet av grönsaker hos oss. Denna månad har vi skördat och sålt slanggurka, frilandsgurka, snackgurka, paprika, chili, aubergine, squash, vindruvor, dill, persilja, basilika, rosmarin, sallat och lök. Ja och tomaten då förstås. Tomater utgör huvudgrödan medan det övriga är bra komplement i vår direktförsäljning.

Tanken är att ha ett så mångsidigt utbud som möjligt. Men tiden och orken räcker inte till för att odla, sköta och skörda allt som man skulle vilja. Därför samarbetar vi med andra lokala odlare – till vår direktförsäljningspunkt hämtar andra lokala producenter potatis, morot, rödbetor, jordgubbar, blåbär, hallon, bröd och saft. Att bygga nätverk är en viktig princip inom permakultur.

Vi har en verksamhet som fungerar och som vi kan livnära oss på idag. Men den är i ständig förändring och utveckling. Små steg, förhoppningsvis i rätt riktning. Då min mamma och pappa köpte gården 1986 fanns det inga växthus. En odlingsrådgivare som var på besök gav ett utlåtande om marken som löd ”olämplig för odling”. Jorden var alltför sandig. På något vänster lyckades mina föräldrar iallafall odla inte mindre än 400.000 eternellplantor på åkrarna några somrar efter detta. Som mest hade de 20 säsongsarbetare och Finlands största eternellodling med självplock. Jag minns den lilla mjuka kattfotblomman som växte flera år på en liten del av en åker. Det var ett ljuvligt ställe att växa upp på.

Ett flygfoto på gården från 1960-talet

Genom att ta del av gårdens förflutna får jag en bättre förståelse för platsen som jag nu har kommit att förvalta. Hur kan jag sköta om denna mark så att också den som kommer efter mig kan ha nytta och glädje av den? Vad vill jag lämna efter mig? En av våra uppgifter under studierna har varit att skriva ner vårt holistiska sammanhang. Tanken är att fundera kring vad som är viktigt just för oss, vad är syftet med vår verksamhet? Vad är livskvalitet för oss? Vad vill vi göra? Hurdan framtid vill vi skapa och vilka är våra resurser? Nyttig övning som det lönar sig att gå tillbaka till med jämna mellanrum.

Gården från en annan vinkel 2011

Julihälsningar från Tallbacka Trädgård i Bromarv
//Runa-Linn


Ljuva juni i Bromarv!

Juni är en härligt omväxlande månad. Den börjar ganska försiktigt då odlingarna på friland inte ännu tagit fart. Man kan ännu lite känna doften av de sista vårvindarna och njuta av det sista lugnet före all växtlighet exploderar. Men vips så börjar det ske både det ena och det andra i naturen. Härligt surrande insekter överallt som ivrigt besöker fruktträd, bärbuskar, maskrosor och alla andra växter som vaknat och börjat blomma. När det väl eskalerar börjar också de första ogräsen dyka upp i synfältet. Min pappa slog slag i saken och införskaffade ett flamaggregat. Jag har inte varit modig nog att testa det själv ännu, men min man har flammat värrigare i gångarna mellan odlingsbäddarna.

En barnvagn av äldre modell fick fungera som färdkost åt det nya flamningsredskapet. Ogräs är ju egentligen bara växtlighet som råkar vara på fel plats vid fel tid. Det kan vara värt att tänka på en stund. Kanske man kan låta bli att försöka göra “fint” precis överallt? Insekterna, jorden och människan behöver mångfald. Men måtta med allt. Att hitta en bra balans är målet. 

I juni föddes fyra kycklingar på Tallbacka. En gul, en grå och två svarta. Den ena svarta har en ljus prick i pannan så att man ska se skillnad. Fiffigt. Kycklingarna växer så att det knakar och har sakta men säkert börjat acklimatisera sig till sin omgivning. Det ska bli spännande att se könsfördelningen. Hade besök av en bekant ”hönsmamma” som tyckte att en skiljde sig från de övriga i gänget. Så antagligen är det väl tre tuppar och en höna som vi framavlat.

Tripp, trapp, trull och mamma Hilton. Den fjärde kycklingen ville inte bli fotograferad.

I slutet av juni blir det brått. Nu börjar våra tomatplantor ge skörd. Först ut är Favorita, vår röda körsbärstomat. Det är något alldeles speciellt med att äta den första solmogna och solvarma körsbärstomaten. Man hinner nipponappa njuta klart, sedan är det dags att jobba. Efterfrågan på närodlat och lokalt är stor vid midsommar. Då säljer vi allt vi bara har!

Skörda, sälja, sköta. Det är vårt fokus från midsommar tills skolorna börjar igen i augusti. Sedan kan vi lite börja pusta ut igen och kanske göra det där som vi inte hann med i juni-juli. Om vi orkar. Visst kan det kännas tufft ibland när allt hopar sig och man känner att man inte räcker till eller inte hinner med. Men sen vaknar man tidigt en dimmig sommarmorgon. Går ut och iakttar sin omgivning, sitt hem. Tystnad. Vördnad för det lilla och enkla. Förundran över det stora och komplexa och hur allt hänger ihop. Allt är värt det. Friheten. 

Vad levande man känner sig.
//Runa-Linn