Vi vet mer om himlakropparnas rörelser än om jorden under våra fötter

– Leonardo Da Vinci 1452-1519

Hösten 2019 startade en studiehelhet i Permakultur och regenerativt jordbruk på yrkeshögskolan Novia, med omfattningen 30 studiepoäng delat på sex kurser. Då jag började studierna var jag som ett oskrivet blad. Jag hade aldrig hört om permakultur. Regenerativt jordbruk hade det inte skrivits om i den odlings- och trädgårdslitteratur som jag sporadiskt tagit del av. Nu är det ju så att min korta odlingsbakgrund överlag inte är så häftig. 20 studieveckor av grundläggande lantbruksstudier har jag i bagaget. Allt utöver det har jag lärt mig i praktiken av att jobba med mina otroligt kunniga och visa föräldrar. Men som sagt, jag var, och är, på många sätt väldigt grön i sammanhanget.

Ja vad är det där snacket om permakultur? Kolla här om det känns som att du är ute och cyklar. 

Det var en helt ny värld för mig. På vintern då vi har det lugnare på gården kunde jag dyka ner helhjärtat i denna spännande kunskapsdjungel och suga i mig av en hel massa, för mig, ny information och nya intryck. Det bästa var nog att få bli en del av ett nytt nätverk av inspirerande människor och kunna samlas kring gemensamma funderingar och reflektioner. Jag syftar alltså på alla de andra som deltagit i kurserna, kursdragare och föreläsare. Eftersom studiehelheten har hållits på distans är detta nätverk utspritt över hela landet och sträcker sig också till grannlandet Sverige. Otroligt roligt har det varit att få höra och se vad andra sysslar med i Österbotten eller på Åland. Eller att få bekanta sig med denna superkvinna och hennes blogg sense of humus!

Permakultur är inget nytt påfund. Och att odla naturenligt har folk gjort, och gör på sina håll, redan en längre tid. Det är egentligen på senare tider som jordbruket globalt har blivit industrialiserat och formats till vad det är idag. Ohållbart, så som mycket annat som vi sysslar med här på jorden. Det odlas färre grödor på större ytor. Handarbete ersätts av maskiner som har blivit större och tyngre. Bekämpningsmedel, konstgödsel, plogar och harvar har hjälpt oss att hantera jorden och skapat förutsättningar för att odla mat relativt effektivt och enkelt. Men det krävs mycket energi och resurser att framställa och använda oss av dessa hjälpmedel. Användningen av kemikalier, konstgödsling, monokulturer och bearbetning av jorden är faktorer som i längden tar mer än vad det ger. Naturen är en komplex helhet som påverkar och påverkas på många olika sätt från många olika håll.

”Framtiden kommer att bygga på småskalighet och mångfald. Inte storskalighet och enfald.”

– Borrabro Permakultur

Så hur kan vi odla mer hållbart om forskningen visar att det vi nu gör i stor skala tär på vår livsmiljö?

Inom permakultur kan man ledas av tre huvudprinciper:
 1. Spara och lagra energi 2. Bygg nätverk 3. Slut kretslopp.

Ekosystemen som finns på jorden är naturligt resilienta, energieffektiva och består av olika slags nätverk. Hur kan vi ta modell av detta i vår verksamhet? Det är en fråga som jag har tänkt på mycket under studierna. För att få svar på frågan kan det löna sig att börja från början.

Observation – lär känna ditt område

Vilka resurser/energi har du som flödar in eller ut på ditt område? Hur lyser solen under olika tidpunkter på dagen, året? Hur påverkas området av vind, vatten, frost, höjdskillnader? Vad består jorden av? Finns det andra faktorer som just nu påverkar hur du kan leva och verka på ditt område? Det är betydligt mycket lättare att jobba effektivt och hållbart om man känner sitt område och sina förhållanden utan och innan. För mig har det också handlat mycket om att hitta resurser som redan finns på vår gård. Vi har många uthus och lagerbyggnader som innehåller material och verktyg. Men om jag inte vet att dom finns där har jag väldigt lite nytta av dem. Ibland då jag får en stund över kan jag gå runt på gården, i olika byggnader och observera vad som finns där. På samma sätt är det givande att gå omkring ute och fundera på vad som skulle passa var. Kanske en länga med enbuskar skulle passa på norra sidan av huset, som en vindbarriär mot den kalla nordanvinden? Speciellt på vintern kan det kännas aningen kallt i huset då vinden drämmer till från norr.

Etiken i permakultur utmynnar i att visa omsorg om planeten, visa omsorg om människorna och återföra överskott till planeten och/eller människor (earth care, people care, fair share).

Det regenerativa jordbruket är ett system som ger mer än det tar. Tanken är att inte bara återställa jordens hälsa utan också öka mångfalden och möjliggöra en större absorbering av vatten och kol i marken. Det finns fyra principer för hur du kan jobba med att förbättra jordhälsan och bli mer regenerativ:

1. Maximera mångfald:
   – undvik ensidighet, idka samplantering, mångsidig växtföljd, djur och växter hör onekligen ihop då det kommer till all slags odling och natur!
2. Minimera förstörelse/störning:
   – undvik plöjning och vändning av jorden som förstör jordstrukturen, biologisk överbetning (betande djur), kemikalier och pesticider
3. Maximera jordtäcket:
   – Lämna aldrig jorden bar!
4. Maximera tiden med levande rötter i jorden:
   – maximera fotosyntes, rötterna matar det livsviktiga mikrolivet i marken, därför är ett grönt växttäcke viktigt.

Kolla in denna gratis online kurs som behandlar grunderna i regenerativt jordbruk, lanserad nu på våren inom ramen för projektet Carbon Action. En mycket informativ och lärorik kurs som kan avläggas på finska eller svenska.

Du har väl hört om hur viktigt det är att ha en bra uppsättning med bakterier i tarmarna för att kroppen ska hållas frisk och kry? Samma gäller i marken där vi odlar vår mat. Vi behöver ett rikt mikroliv i våra odlingsjordar som hjälper till att producera näringsrik och nyttig mat som vi kan äta. The Soil Food Web är ett bra sätt att förklara det hela på, vad jorden verkligen består av och hur viktigt livet i jorden är.

Det här inlägget är på inget sätt heltäckande då det kommer till allt vad jag har funderat kring och lärt mig under de senaste åren kring regenerativt jordbruk och premakultur. Det är endast en bråkdel av allt. Försökte febrilt sammanfatta det viktigaste. Jag vågar inte påstå att jag är klokare nu än tidigare. Kanske mer informerad. Jag har insett att jag har väldigt mycket kvar att lära. Fullärd blir man nog aldrig. Men jag tror att studierna har ökat min medvetenhet en aning. Och det känns som att vi tar små steg i rätt riktning. Jag hoppas att jag lämnar efter mig en gård och en jord som någon annan kan ha glädje och nytta av när jag inte längre finns.

Man lär så länge man odlar

//Runa-Linn