Såhär på våren när det ännu är snö och kallt där ute brukar jag få sug efter bladgrönt. Speciellt då solen har visat sig så mycket den senaste tiden har jag fått lust att också odla lite inomhus, inte bara ute i växthusen. I år testade jag att så lite gammalt rucolafrö (bäst före 2009!) inomhus. Och då jag nu ändå hade lite plats över (man måste ju fylla utrymmet man har till max) blev det lite basilika, timjan och sallatslök också.
Hos oss blir det lätt frön över i fröpåsarna då vi sår eller så hinner vi helt enkelt inte så allt som man planerat under en säsong. Men släng inte bort gamla frön per automatik. Många frön gror långt efter sitt bäst före datum, om än inte lika bra. Så var det också med dessa gamla rucolafrön. De grodde inte bra, men tillräckligt för att fylla en mindre balkonglåda i söderfönstret. Tillsammans med lite basilika, timjan och sallatslök.
Vissa frön har en lång grobarhet medan andra blir odugliga snabbare. Runåbergs fröer har en bra tabell där man kan kolla upp ungefär hur länge frön håller och tips på hur man kan kolla grobarheten.
Ett annat tips jag vill dela med mig av handlar om rucola. Rucola, eller senapskål som den egentligen heter (Eruca vesicaria), är en flikbladig växt med en ganska kraftig smak. Jag gjorde misstaget att i min iver erbjuda barnen varsitt blad att smaka på. Alla tre barnen (3, 5 och 9år) stoppade glatt in bladet i munnen för att sekunden efter spotta ut det igen. ”Mamma det smakar starkt” fick jag höra. Och visst, då jag själv tog en tugga måste jag erkänna att det var allt annat än gott. Aningen beskt och pepprigt, inte alls en gemytlig smak i min mun heller.
Kort därefter dök Farbror Gröns inlägg om just rucola upp i mitt flöde. I inlägget påstås det att ost mildrar rucolans smak. Detta ville jag testa och voilá – som natt och dag. Rucola behöver helt klart en smakkompis av något slag. Ost var en bra sådan kompis. Nu måste jag bara vänta på rätt ögonblick att få mina barn att våga smaka på rucola igen. Denna gång inlindad i en ostskiva.
I övrigt har mars månad flutit förbi rätt så normalt, odlingsmässigt. Läget ute i världen oroar och väcker en hel del tankar och funderingar. Men inne i växthusen har allting löpt på som förut.
Just idag verkar bli en rätt så kall och mulen dag men enligt väderprognosen lär det bli varmare igen till slutet av veckan. Vi närmar oss mer intensiva tider på gården med mer jobb och mindre ledigt. Men jag trivs mycket väl i vårens växthus med plantor, mylla och vårlukt. Barnen kommer också gärna med och grejar i växthusen där man kan springa utan jacka.
Försäljningen vid vägen har även den vaknat till liv. För tillfället finns där många fina fågelholkar till salu. Det är Bromarfs Hembygdsmuseumförening r.f. som säljer holkarna. Och naturligtvis har mjödbryggaren påbörjat mjödproduktionen, trots snö och kyla.
Vårhälsningar från Tallbacka
//Runa-Linn